Jag har världens bästa människa vid min sida som alltid får mig att le,
som alltid får min belli att pirra brutalt mycket.
Lite oroväckande är det att jag känner så otroligt mycket kärlek för honom,
jag är inte van.
Underbart att kunna lita på någon så fantastiskt mycket som jag gör,
och känna att kärlek fortfarande existerar i min värld.

Victor, fina Victor, du är kärlek för mig.

Det är skillnad på att skratta,
och känna verklig lycka.

Vanligtvis skulle jag aldrig erkänna det för mig själv,
men just idag känner jag att jag avskyr att sova ensam.
Jag trivs att somna i armarna på någon jag tycker om,
det är avslappnande att känna en annan människas närvaro,
lyssna till dennes andetag och hjärtslag.
Det är skönt att kunna koppla bort verkligheten för en stund,
fokusera på allt mysigt och bra som pågår.
Det finaste är att sova bredvid någon som håller om en så hårt,
att man känner sig som den tryggaste personen i världen.
Jag vill känna mig trygg inatt.